(Linn) Linn i New Orleans

Hej alla barn!
Nu sitter jag här i New Orleans och jag kände att det är väl på tiden att jag, som i vanliga fall bloggar mest av alla, bidrar lite till den här bloggen.

Så här ser det ut just nu på vårat färgglada hippiehostel. Vi sitter vid något slags parkbord bredvid en pool och en guldfiskdamm. Runt oss springer massa folk, tjocka gubbar, smala gubbar som ser ut som uteliggare, pimp-typer med käpp, japaner som mest gillar att ligga inne och glo på mtv och random amerikaner som antagligen flytt från någon slags småstadstristess.
Vi har nyss ätit kyckling som en lagom mysigt skabbig gubbe har lagat till oss på grillen här. Det var jättegott. Fast just nu har jag fått en hang up på att jag vill äta gravad lax och saltlakrits. Jag inbillar mig att om man dricker öl och äter sura godisar så blir det nästan som lakrits.

Oh well.

Just nu har Robert hittat en grekryss från USA som han och Andreas sitter och rappar the Ultimate showdown för medan de spelar Super Munchkin.

Ikväll ska vi iväg in till stan och kanske titta på en konsert eller hitta på något annat helt crazy bananer. Imorgon drar vi vidare till en liten stuga som jag inte har en aning om vad det är för något.

Just nu så trivs jag jättebra och vill inte åka hem för fem öre. Som igår i bilen när Mackan var lite sen med säkerhetsbältet och jag skrek "Klick it or ticket!", som är en slogan som Floridapolisen kör med för att få folk att använda säkerthetsbälte. Då kom jag att tänka på att sedan när vi kommer här ifrån kommer ingen fatta vad man menar när man skriker så där. Ingen kommer heller fatta varför man börjar garva när man hör om friterad kyckling, för ingen kommer automatiskt tänka på flyttkartongerna med frityr i fick inne på Bojangles.
Att vara här är najs och klockers och bananers, allt på en gång!